Gör något då!

Intrycket jag har fått av boken såhär långt är att allt är väldigt hemskt och brutalt. Det enda som gjorde Erik glad, så långt som jag läst, är att han lyssnade på Elvis Presley men annars var allt jobbigt för honom. Jag tycker det är konstigt att Erik inte gör något åt att han blir misshandlad av sin pappa. Kanske är det för att han inte har något att jämföra med eftersom han har blivit slagen hela sitt liv. Men han borde ändå ha sett på tv/film eller på vänner att de får kärlek från sina föräldrar, då borde han väl ändå förstå att något är fel? Hade jag varit Erik så hade jag försökt hitta ett sätt att sätta stopp på det hela, fast jag förstår ändå att han är rädd för om han hade gått till polisen och pappan hade fått reda på det så hade allt kanske allt blivit ännu värre. Jag tycker ändå att det är ett bra sätt att fånga läsarens intresse på eftersom man blir så irriterad över att Erik inte gör någonting, och då vill man fortsätta läsa för att se om han kommer göra motstånd.

Jag tror att det finns en anledning till att pappan slår Erik. Det kanske var för att han blev slagen själv när han blev liten och inte kommit över det och nu vill han att någon annan ska uppleva samma smärta som honom. Eller så är han psykiskt sjuk och har mycket aggressioner. Kanske när Erik var mindre och pappan började slå honom så kändes det väldigt bra för pappan och det var ett bra sätt att få ut sina aggressioner. Sen efter nåt år nät han slagit Erik så mycket så blev det kanske en vana så att han inte kunde sluta. Typ som att vara beroende av rökning eller droger.

Gabriella